Jag har under alla år jag tränat testat i stort sett alla dieter som finns och inget fungerar i längden eller i det långa loppet. Detta gäller även många andra jag frågat om samma sak och deras erfarenheter.

Att hålla vikten, bränna fett effektiv och försöka vara i någorlunda bra form året rum är enkelt om man gör på rätt sätt. Att följa konstiga dieter gör dig bara slö och orkeslös och du klarar kanske några månader som längst och sen går du upp alla kilona igen för att du samtidigt fått i dig för lite av vissa näringsämnen kroppen behöver och att du känner dig hungrigare än innan vilket gör att du börjar frossa sen i stället.

Någon som känner igen sig ? Vill ni ha min hjälp ? Självklart skall ni få den :)

Skippa alla dieter som förespråkar lågt kolhydratintag och högt protein o fett intag eller högt kolhydratintag, högt protein intag och lite fett osv osv..Finns mer än dessa men undvik lågkolhydratdieter eller de med lågt fett.

Även den vanliga metoden äta mindre och träna mer funkar inte heller i längden.

Vet jag pratat om att äta mindre kolhydrater och då menar jag inte jättelite så att alla förstår det med en gång. Enda anledningen kolhydraterna omvandlas till fett är då de har ett högt glykemiskt index. Fett brinner i kolhydraterna låga? Hört det uttrycket. Det stämmer så länge index värdena är låga på dessa. Kolhydrater med låga  glykemiska index och höga SI värden (satiety index ) är det bästa för effektiv fettförbränning. SI är hur mätt du blir på varje portion av glykemiskt index. Att äta efter detta kan du göra i flera år eller hela livet utan att du går in i väggen eller tröttnar.

Vad är det då jag pratar om. Alla har hört talas om GI metoden. Det är faktiskt den enda metoden av alla metoder som fungerar i det långa loppet och inte i de korta loppen som andra metoder gör. Faktum är att Gi metoden inte är en dietmetod utan en metod som förklarar för dig hur du skall äta rätt. Det handlar inte om att gå i affären och titta kan jag äta det här eller inte och nej nu måste jag äta lite kolhydrater eller fett. Ingen som orkar med sådant i längden.

Jag vill ge er tips som håller i det långa loppet och inte en metod som bränner så snabbt som möjligt. Det är roligare att hålla formen året runt än bara någon månad för att man då inte orkar med längre eller hur ?

Det står mängder av tips på nätet om denna metod så vad ni skall äta behöver jag inte skriva om här känner jag.

Med denna enkla metod så får du i dig alla näringsämnen kroppen behöver och du kommer vara pigg, glad och må bra och hålla dig frisk året runt.

Självklart kan man fuskäta en gång i veckan utan att det gör något men för övrigt så är mitt tips att undvika så gott det går socker, mjöl ,alkohol ,friterat och mat som är behandlad som ex färdigrätter med mera. Att äta så ren och rå föda som möjligt är det bästa om du frågar mig. Ät mycket av frukt och grönt och ha en bra vätskebalans.

Den bästa kolhydratkällan som håller mättnaden bäst är potatis. Den har högsta mättnadskänsla men däremot medel glykemiskt index men det har ingen betydelse då man inte behöver äta potatis 7 dagar i veckan :)

Mer mättnad ger mindre hungerkänslor och du äter mindre i längden. Portionerna blir inte lika stora med hög mättnadskänsla vilket även här gör att du äter mindre.

Blev mer text än vad jag trodde i alla fall men ta dessa värdefulla tips och bär med er för alltid. Detta är de bästa tipsen jag kan ge till er alla där ute som misslyckats med att komma i form eller avbrutit dåliga och konstiga dieter år efter år.

Lycka till även här :)

Vet jag pratat om att det spelar ingen roll om du äter 3 ggr per dag eller 6 ggr per dag eller mer då allt handlar om det totala antalet kalorier du får i dig på en dag !

Då det är vanligt att många förespråkar att äta flera mål mat per dag så gör många eller de flesta felet här att äta helt enkelt för mycket i varje måltid så det totala antalet kalorier blir för mycket i alla fall totalt sett för att hålla sig i form.

Jag äter antagligen mer på träningsdagar än vad jag gör på vilodagar. Du behöver inte utföra timtals motionsträning för att bli i form. Det räcker med lite promenader 30-40 min då och då mer behövs inte om du frågar mig. Det tar lite längre tid men är skonsamast i det långa loppet om du frågar mig då träningen är en livstil och inte något man håller på med då och då.

Vi vet att vi skall lyssna på våran kropp. Att träna och motionera när vi har ork och lust och inte annars. Äta när vi är hungriga men bra och nyttig mat. Att fuska med något onyttigt nån dag i veckan är inget som kommer rasera allt utan tvärtom det kommer göra att du kommer orka hålla fokus hela tiden. Det blir lätt trist och enformigt annars.

Jag som är glad i mat vill äta lite oftare eller jag äter lite oftare. Även om jag skulle äta 10 ggr om dagen och äter bra mat så kan jag hålla mig i form. Varför ? Jo för att som jag sa tidigare många överdriver varje mål och det blir för mycket i varje måltid. Ät ordentligt sakta och njut av maten och tugga ordentligt och känn efter när du är mätt och inte när du är proppmätt.

Med ett mål menar jag inte 10 mål med ex ris och kyckling då vi skulle gå upp i vikt så klart. 1 mål kan vara endast 1 äpple. Det räcker. Är mina bas måltider frukost ,middag och kvällsmat som då är lite större men lagom så är alla måltider utöver dessa enbart frukt och keso exempel.

Att stryka kolhydrater helt kommer bara göra dig orkeslös. Dessamma gällar alla andra näringsämnen. Kroppen behöver lite av varje för att må bra. Självklart är det kolhydraterna som gör att vi lagrar fett lättast men att stryka dem helt gör bara att du börjar bryta ner muskler i stället och spara på fettet. Som sagt vi behöver lite av varje och även kolhydrater.

Bästa sättet är som jag beskrivit tidigare är att gå efter den tallriksmodellen där kolhydraterna är lagom och till ett minimum. 1/4 kolhydrater, 1/4 protein och 2/4 dvs en halv tallrik med resten grönsaker. Grönsaker är kalorisnåla men otroligt bra mättande. Är det någon gång du vill lassa på kolhydrater så gör det på din frukost då glykogen nivåerna är nästan tomma på morgonen och allt du äter då kommer inte lagras som kroppsfett över huvudtaget.

Slutsats:

* Ät när du är hungrig i lagom portioner ..hur många mål spelar ingen roll så länge kalorimängden inte blir för hög

* Ät bra mat och din mat skall innehålla både protein,kolhydrater och fett i varje måltid

* Skall du överäta så överät i grönsaker

* Fett brinner i kolhydraternas låga

* Muskler bryts ner av för lite kolhydrater och kroppen sparar på fettet

* Drick mycket vatten

* Det är mängden mat och frossandet i stora portioner som gör oss överviktiga och inte mängden mål

* Ät mindre mål och kanske lite oftare och ät sakta så kommer du märka att du blir mätt på mindre mat

TILL SIST: Din kropp talar om för dig när den vill ha mat eller saknar något näringsämne så lyssna på den så kan inget gå fel

En sak till är att stressar du mycket då däremot så lagrar kroppen varenda kolhydrat du äter till i stort sett fett så till att varva ner och stressa mindre :)

Lycka till :)

Det vi alla behöver lära oss är att lyssna och bli mer lyhörda inför vår kropp. De flesta av oss tar hand om ex bilen bättre än vi tar hand om oss själva. En bil servar vi regelbundet, är det något som inte fungerar så åtgärdar vi problemet men vi tar bara förgivet att kroppen skall fungera.

När vi får värk ,magont eller huvudvärk så lindrar vi lätt värken med smärtstillande tabletter utan att oftare undersöka orsaken närmare.

När vi blir stressade ökar vi ofta arbetsbördan i stället för att minska den. När vi blir trötta och egentligen behöver vila så dövar vi tröttheten med koffein och energidrycker.

Gång på gång, år efter år kör vi över kroppen på det här sättet och förr eller senare kommer kroppen att säga ifrån. När vi då får en kronisk åkomma eller sjukdom  ( i mitt fall utbrändhet,överträning av alla hård inre och yttre stress ) blir vi förvånade och undrar hur det gick till.

Om vi bara varit mer uppmärksamma på vad kroppen ville tala om för oss första gången vi fick ont hade vi kunnat åtgärda balansen direkt och därmed kunnat slippa att få kroniska besvär.

Att lyssna på kroppen är jätteviktigt. Alla kroppar är olika så lyssna på din egen och jämför inte med någon annans och var lyhörd på just din kropps signaler. Alla klarar inte lika mycket.

Älskade mitt jobb eller rättare sagt jag trivdes otroligt bra. Men att jag inte lyssnade på min kropp raserade i stort sett allt jag byggt upp. Drabbades av total utbrändhet, överträning av all hård stress. Lyssna på din kropp och ta inte för givet och ignoerera vad den försöker säga vilket jag varit dum nog att göra.

Alltid haft lätt för att dölja mitt mående utåt sett. Var utbränd långt tidigt av jobbet av hård träning, hård stress och pluggnade sent på nätterna utan mat och bara kaffe kaffe kaffe och sov inget på nätterna.

Täta uppvaknanden varje natt, mardrömmar vareviga natt. Svettades som en gris varje dag och undrade vart det kom i från. Hörde röster och hallicunerade pga att jag var totalt slutkörd och gått totalt in i väggen. Symtomen jag hade i hela min kropp som jag trodde var värre än någonsin och fick för mig jag hade diverse sjukdomar och till och med cancer är saker som utbrändhet och hård stress kan föra med sig.

Fruktansvärd depression, ångest vareviga dag, panikattacker och fylld av sorg varje dag. En klump i halsen varje gång man skulle gå till jobbet. Älskade mitt jobb men var inte rädd för jobbet utan allt handlade egentligen om att jag inte orkade mer eller rättare sagt min kropp orkade inte mer.

Jag fick mer och mer ångest för att träffa människor och blev illröd i ansiktet varenda gång. Jag tänkte så här har jag ju aldrig känt förut. Aldrig haft social fobi tills nu. Kände ofta hur vissa kollegor tittade på mig och att de tyckte något var fel på mig och att jag mot slutet betedde mig mer och mer annorlunda.

Jag hade äntligen fått ordning på mitt liv och visat omvärlden att jag orkat igenom en utbildning och skaffat mig ett jobb och jobbat längre än vad jag tidigare gjort. Älskar att hjälpa andra människor men struntade fullkomligt i mitt eget välmående. Ville inte förlora jobbet och tackade ja till varenda dag jag fick jobba även om jag vissa månader jobbade 28 dagar av 30 så fortsatte jag. Jag var trött men ville göra bra i från mig. Alltid velat vissa mig bra på det mesta. Men till slut säger kroppen i från men även det ignorerade jag. Jag körde huvudet totalt in väggen. Sommaren 2011 sista veckorna på sommarjobbet led jag något fruktansvärt och dövade mitt mående med alkohol i min ensamhet vilket så klart förvärrade situationen och jag blev ännu sämre.

Allt var bara jobb och träning och under i stort sett hela min jobbperiod så det enda jag gjorde var att jobba och sedan ligga i soffan resten av dagen och invänta nästa dag. Var aldrig med varken vänner eller gjorde det jag tyckte var kul. Jag ville ju inte förlora jobbet och frågan är om jag ens hade gjort det om jag tillåtit mig att vila mer.

Självklart älskade jag mitt jobb och alla fina och snälla arbetskamrater som jag även har kontakt med idag, en del av dem i alla fall. Felet var ju att jag inte lyssnat på min kropp.

Att jobba hårt som jag inte gjort så mycket förr var ju en stor omställning för kroppen. Att jag då redan stressade hårt innan detta och tränat för mycket träning och motion gjorde ju att kroppen till slut inte orkade mer.

Att jag borde dragit ner min träning och motion som den stress den ger föll mig inte i tanken. Att lägga på massor av jobb samtidigt gör ju att de blir mer belastning för kroppen och jag borde bara tränat och motionerat då jag hade ork vilket hade blivit mer sällan.

Jag som alltid varit utseende fixerad av min egen kropp kunde inte sluta träna. Varför jag inte fick resultat av all den tiden ja la på träningen förstod jag inte då. Alla år av uteblivna resultat och överträning. Aldrig varit nöjd över min kropp då jag alltid haft komplex för den. Något som tär på psyket till och från. Sällan under uppväxten hörde man fina ord om sig själv utan det var bara nervärderande skit. Inte konstigt man har svårt att ta till sig saker ibland, men glad för de få människor som bryr sig.

Sorgen att vara ledsen och gråta sig till sömns under tiden då utbrändheten var som värst var ingen rolig upplevelse. Att vara rädd för varje gång man gick till jobbet är det så det skall kännas ? Självklart är det självförvållat men ibland kan man behöva hjälp då alla individer inte är lika starka även om utsidan visar något annat.

Hur mår jag då idag ?  Det är snart exakt 5 månader sedan jag klev av jobbet och blev heltids sjukskriven. Jag vilade inte ordentligt första perioden. Sov under jobbtiden på de få lediga dagar jag hade upp till 20 timmar ibland och det förklarar ju att kroppen är slutkörd. Jag fortsatte med hård styrketräning och motion fast jag var trött, inga resultat fick jag och det hindrade min kropp att börja återhämta sig ordentligt.

Har dragit ner mer på träningen nu och försöker att träna och motionera mindre än innan och detta har jag börjat med nu för ca 2 veckor sedan så resultaten lär ju dröja då det tar tid att återhämta sig från en sådan här kronisk utbrändhet. Försöka äta när jag är hungrig och inte frossa så mycket utan äta lite mindre och lugnt och njuta av maten i stället för att slänga i sig den. Att njuta av andra saker i livet som gör livet värt att leva jag inte gjort på många år då träning och kost tagit för mycket tid. Har nu mer tid över till vänner, musiken och annat smått och gott som gör livet underbart.

Mitt mål är att börja stressa mindre och det gäller både yttre stress i allmänhet och inre stress som grubbel. Det har blivit bättre och bättre ju mer jag vilat. Överträningen från gymmet sitter i fortfarande en del men även den har börjat bli lite bättre. Mer pigg i allmänhet.

Jobba är inget jag tänker göra i detta skede då jag inte är fullt återhämtad ännu och det gäller att lyssna på sin kropp. Självklart är jobb något som betyder mycket för mig och jag fullkomligt älskar att jobba, ha något att göra på dagarna och tjäna egna pengar och leva lite rikade än normalt.

Så fort jag börjar återhämta mig någorlunda bra så börjar jag ju inte med 100 % jobb och det gäller även träning och annat i livet. Man måste lyssna på sin kropp och öka dosen av allt succesivt i små steg. Högintensiva jobb och träning passar inte mig pga min stresskänslighet. Nu är jag ju ännu mer känsligare och kroppen kommer nog aldrig kunna klara lika hård stress som innan då man nu brytit den gränsen med utbrändheten. Lågintensiv träning och motion och ett jobb där minimalt med stress kan undvikas är för mig att föredra. Nu var ju inte mitt jobb stressigt egentligen utan det var nog övriga saker som påverkade kroppen då jag la till jobbet på min redan höga stress och träningsdos med mera. Att koppla i från jobbet när man kommer hem och kunna slappna av är nog något jag måste jobba mer med tror jag.

Men jag har återhämtat mig en hel del i alla fall på min sjuksrivning och sköter jag min vila bra nu resten av tiden så borde 1 år räcka som sjukskriven vilket jag hoppas. Målet är att bli helt eller inte helt kanske men hyfsat återställd fram till sommaren eller slutet på sommaren så man kan börja arbeta deltid eller halvtid åtminstone och trappa upp dosen succesivt. Kanske inte om jag har otur blir helt ledig i sommar men jobbar jag deltid eller halvtid kommer jag ju kunna njuta mer av sommaren detta året än förra i alla fall då jag under 2 år jobbat 100 % heltid på somrarna.

Har jag tur så kanske man sen nästa år 2013 kunna ta en hel betald semester. Den som lever få se. Nu blev detta ett väldigt långt bloggskrivande men en sak är i alla fall säker och det är att jag lärt mig av mina misstag och jag tar lärdom av dem så man inte hamnar i negativa tankebanor igen. Denna långa text tycker jag alla som läser denna skall ta vara på och ta lärdom av.

Ha nu en underbar dag alla fina underbara människor som finns till för mig. Även om de är få så nöjer jag mig hellre med få äkta vänner än 100 falska. Nu skall jag ha en lugn dag och bara vila och bara vara :)

Kärlek även till dig "DIG" :) Du är det bästa som någonsin hänt mig :)

LOVE, PEACE AND MUSCLES:)